När jag ser tillbaka på 2025 är det en känsla som återkommer. Mycket sattes på vänt. Som att någon tryckte på paus.
Osäkerhet kring marknad, räntor och energi. När vardagen tar över halkar hållbarheten snabbt längre ner på listan. Småföretagare gjorde vad de alltid måste göra – prioritera det som är mest akut.
Inte för att hållbarhet slutade vara viktigt. Utan för att så mycket annat tog plats.
För småföretagare handlar vardagen om att få allt att hålla ihop. Ekonomi, tid och energi behövde räcka hela vägen. När det blev trångt i kalendern halkade hållbarheten ner på att-göra-listan. Inte bortglömd – bara lagd åt sidan.
Samtidigt bromsades regler. Kraven blev otydligare. För vissa kändes det som en lättnad, för andra skapade det ännu mer osäkerhet.
Ändå fortsatte många företag att ta små steg. Se över inköp och energi. Lyssna på kundernas frågor. Följa hur banker och investerare tänker.
Det här blev inte året då allt tog fart. Men en tid då många orienterade sig.
Nu är det snart dags för bokslut. Vad har vi lärt oss? Och vad vill vi ta med oss vidare?
Inför 2026 tror jag att vi behöver gå från att reagera till att agera. Trycka på play igen – men med mer eftertanke och lite mer lekfullhet.
För när hållbarhet får vara både mänskligt, praktiskt och roligt blir det också möjligt att få in i vardagen.
Så inför 2026 – vilken knapp väljer vi? Stopp, paus eller play?
Att vänta för länge är också ett val. Men sällan det mest hållbara.