Funderade på betydelsen av ordet ”hållbarhet”. Vad krävs egentligen för att något ska kunna kallas ”hållbart”? Så jag googlade. Redan 2019 uppstod diskussioner om vad ”hållbarhet” står för fast vi då inte alls pratade om det i samma utsträckning som nu.
Begreppet kommer av ”hållbar utveckling” som i sin tur bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. Det lanserades 1981 och definitionen är tydlig:
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
Definitionen finns sedan 2003 även inskriven i Sveriges grundlag (Regeringsformen 1 kap. 2§) där den lyder så här:
”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”
FN:s medlemsländer undertecknade 2015 ett avtal om 17 globala hållbarhetsmål som ska uppnås med hjälp av Agenda 2030. Men överenskommelsen är inte jurdiskt bindande. Så det hänger på oss alla – länder, politiker, individer, organisationer, företag – att vi hjälps åt om vi ska lyckas. För vi är ju alla en del av det allmänna.
Men om vi inte alltid vet hur ordet ”hållbarhet” ska tolkas vi vet mycket väl hur motsatsen känns. För när en situation har blivit ohållbar, då brukar vi reagera. Vi säger upp oss på jobbet. Slutar röka. Lämnar en dålig relation. Avslutar ett samarbete som inte fungerar.
Och det är faktiskt där vi befinner oss nu. I en ohållbar utveckling. Både när det gäller det sociala, miljön och ekonomin. Men alla kan vi göra någonting åt det. När vi väl börjar se oss själva som en del av lösningen.
Under 40 år som copywriter har jag hjälpt företag i olika branscher att marknadsföra sina produkter och tjänster. Allt det jag har lärt mig genom åren kommer jag nu att använda för att guida företag i hållbarhet och kommunikation så att de kan upptäcka nya affärsmöjligheter och vi tillsammans bidrar till hållbar utveckling.
Hur kan vi hjälpas åt? Ta gärna kontakt med mig på Linkedin