Västerås är en av Sveriges äldsta städer och kunde 1990 fira sitt 1000-årsjubileum. Läget vid Mälarens strand och satsningarna på infrastruktur, tillväxt och samarbetet mellan näringsliv och skola är något man på senare tid har velat lyfta fram i sin marknadsföring. Västerås är ett viktigt nav och en motor för hela Mälarregionen.
Västerås Stad gav 2002 ut magasinet Strandliv som visar på alla fördelar med att bosätta sig i Mälarstaden. Men det var inte fakta för flyttsugna familjer och företag man ville förmedla. Istället skulle tidningen svara på andra viktiga frågor som… Hur känns det när den första flingan lägger sig på näsan kring jul? Hur känns det att sitta vid köksbordet en vanlig tisdag? Hur känns det att börja om på nytt?
Vi fick i uppdrag att skriva två artiklar till tidningen. Den ena handlar om när Ryanair kom till stan och den andra om Mälardalens högskola som med sin inriktning på miljö även lockar studenter från utlandet. Vi reste till Västerås och intervjuade flygresenärer samt elever och lärare.
Kort utdrag ur artikeln om Ryanair:
Gurkor på tapeten
Mälarstadens annorlunda locktoner når numer även långt utanför stadsgränsen. En dag fick det driftiga irländska lågprisflygbolaget Ryanair upp ögonen för dess strategiska ”mitt-i-smeten-läge” och beslöt sig raskt för att starta dagliga flygningar mellan Västerås och London/Stansted.
Britterna fick snabbt upp ögonen för det nya resmålet. Plötsligt kom en mängd e-post och telefonsamtal till turistbyrån från engelsmän som nyfiket undrade vilken grönsak som är förknippad med staden. Visserligen är tjejerna på turistbyrån vana vid de mest ovanliga förfrågningar, men varför detta plötsliga intresse för västeråsgurkan?
Det visade sig vara den engelska dagstidningen The Daily Telegraph som i samarbete med Ryanair anordnat en tävling med två flygbiljetter till Västerås som första pris och där gurka var det rätta svaret. Intresset bland läsarna för denna okända svenska småstad var enormt.
Två korta utdrag ur artikeln om Mälardalens högskola:
Kunskap är som ett frö. Den kräver god jordmån för att att kunna gro. En sådan bördig mylla kan Västerås erbjuda. Här lades grunden till Sveriges första gymnasium 1623 och bara några kvarter från det Rudbeckianska gymnasiet ligger idag en av landets modernaste högskolor.
Mälardalens högskola är förankrad både söder och norr om Mälaren – i Eskilstuna och Västerås. Här finns idag ca 13 000 studenter varav hälften läser tekniska utbildningar och hälften humaniora, samhälls-, beteende- eller vårdvetenskap. Totalt består högskolan av 10 institutioner med 40 utbildningsprogram och 350 kurser i ett 40-tal olika ämnen.
Mittens rike
Bredden i programutbudet är ett starkt skäl till högskolans popularitet. Men Mälardalens högskola har också gjort sig känd för att hålla mycket hög kvalitet på sina utbildningar. Vårdprogrammet har fått högsta betyg. Och nu har man tilldelats vetenskapsområdet teknik med rätt att utbilda och examinera forskarstuderande.
– – –
Trängsel skapar tolerans
Från sitt fönster kan Jan-David van der Horst blicka ut över folkvimlet på Timmermansgatan, mitt i centrala Västerås. Hit kom han bara några dagar innan terminen startade men han känner sig redan hemma i Sveriges största småstad. Jämfört med lugnet i hemstaden Hedemora är det framför allt tempot och trängseln han gillar.
– När människor får trängas skapas större tolerans, säger han.
Med sin tjeckisk-holländska bakgrund kan Jan-David göra vissa internationella jämförelser och troligen har han rätt. Sina första levnadsår tillbringade han i Wageringen, en liten stad utanför Arnhem i provinsen Gederland i östra Holland. Här bor det ca 1,8 miljoner människor på en yta ungefär lika stor som Västmanland. I Holland finns ingen glesbygd, men så är också holländarna kända för sin tolerans, samarbetsvilja och liberala livssyn.